Olika typer av epilepsi

Jag har tidigare nämnt att det finns flera olika typer av epilepsi, så nu tänkte jag att jag skulle försöka att berätta lite kort om de olika typerna. För det är väldigt bra att känna till att det finns flera olika typer av anfall och inte bara dom som får kramper. Det finns två olika kategorier av epilepsi primär generaliserad epilepsi och fokala anfall. 

Primär generaliserad epilepsi.

Grand mal-anfall är den mest kända epilepsiformen i samhället och tillhör kategorin primär generaliserad epilepsi, men det finns även två andra anfalls typer som också tillhör denna kategori, det är absenser och myokloniska anfall. Nu tänkte jag berätta om dessa tre olika anfallstyperna.

Orsaken till dessa anfallen är onormalt låg anfallströskel utan påvisbara skador på hjärnan.

Tonisk-kloniska anfall.

När ett tonisk-kloniska (grand mal-anfall), utlösas blir medvetslös utan förvarning, samtidigt som man får en tonisk kramp och blir helt stel i några sekunder och man faller till marken, sedan över går kramperna till kloniska kramper, då börjar självaste ryckningarna som pågår i 30-60 sekunder, hela anfallet varar i några minuter och och övergår sedan i djup sömn.

När man sedan vaknar upp känns huvudet tungt, man har träningsverk i både ben och armar och man upptäcker att man kanske har bitit sig i tungan även kanske kissat på sig, man kan även ha slagit upp stor sår i ansiktet, händer, knän m.m. i fallet mot marken och man miss inget av anfallet och undrar oftast vad som hänt.

Om anfallet skulle på gå under en längre tid eller tätt upprepade kramper utan att personen vaknar är det tillståndet direkt livshotande, detta heter status epilepticus.

Absenser.

Absenser även kallat för petit mal-anfall, dessa anfallen har inte lika tydliga symtom som grand mal-anfall. Anfallen varar bara några sekunder, det är en frånvaroattack, man försvinner in i sig själv, bara stirrar och man svara inte på tilltal. Efteråt minns man ingenting av anfallet men man kan uppleva det som att man tappat tråden. Utan behandling kan anfalls frekvensen bli mycket hög, flera hundra absenser per dag.
Myokloniskt anfall.

Till skillnad grand mal-anfall och absenser så är man i medvetande vid anfallet och kan efter anfallet berätta hur det kändes. När man får ett myokloniks anfall så får man upprepade muskelryckningar i huvud, armar och ben. Oftast så får man ett myokloniskt anfall på morgonen, de flesta brukar uppleva liknade muskelryckningar innan de ska sova, men det betyder inte att det är ett  epileptiskt anfall.

Fokala anfall.

Fokala anfall även kallade partiella anfall orsakas utav onormala urladdningar från ett ”ärr” som följd av någon typ av hjärnskada, t.ex. missbildning, infarkt, blödning, tumör eller mekaniskt våld.
När jag pratar på ett ”ärr” menar jag en epileptisk härd, en epileptogen fokus. Epileptiska urladdningar inom ett begränsat hjärnbarksområde kallas för partiella anfall.

Enkla fokala anfall.
När man denna typen av fokala anfall är man vid fullt medvetande under hela anfallet. Hur anfallet utformar sig bros helt och hållet på vilken område i hjärnan som berörs. Anfall som beror på elektrisk överaktivitet i pannlobens bakre delar att man får ryckningar i den motsatta kroppshalvan, så om skadan är på den högra hjärnhalvan får man ryckningar i den vänstra kroppshalvan. Om anfallet istället skulle utgå från hjässloben som styr känseln i kroppen, påverkas känseln. Beroende på vilka delar av hjässloben som är inblandade kan domningar uppstår i händer, armar och ben. På ett liknade sätt upplever man anfall från synbarken i naken som synfenomen, kanske attacker då man ser ljusklot eller blinkade ljus. När man får ett anfall som utgår från tinningloben kan man uppleva korta sekvenser av bekanta minnesbilder eller luktförnimmelser. Man kan alltså ha epileptiska anfall utan att omgivningen märker det utan man upplever det bara själv.

Komplexa fokala anfall.
När man får denna typen av anfall så förlorar man medvetandet antingen helt eller bara en del av det. Anledningen till att man förlorar medvetande vid komplexa fokala anfall är att en större del av hjärnan påverkas. Under anfallet uppfattar man inte omgivningen och efter anfallet har man inget minne av det. Om man står bredvid så märker man att personen inte svarar på tilltal, möjligt viss stirrar rakt fram, greppar med handen i luften eller smackar med läpparna. Allt detta sker helt omedvetet och det är inget man kommet ihåg efter anfallet. Ett komplext anfall kan börja som ett enkelt fokalt med ryckningar i handen, känsel- eller synupplevelser innan anfallsaktiviteten sprider sig så att medvetandet påverkas.
Sekundärt generaliserat anfall.
Om aktiviteten i det komplexa fokala anfallet skulle sprida sig i hela hjärnan utlöser sig sig ett tonisk-kloniskt anfall som då kallas för sekundärt generaliserat anfall. De som hade denna stegvisa utvecklingen av ett anfall kommer oftast ihåg början av sitt anfall då man inte blir medvetslös direkt. Den delen av anfallet man känner av innan man blir medvetslös kallas för aura och är viktit att den drabbade berättar för sin läkare, för auran talar om att anfallet har en fokal inledning och inte är primär generaliserat. Varje person har sin egna aura, symtomen är oftast de samma vid varje anfall men för symtomen skiljer sig från person till person då anfallet inte startar i samma del av hjärnan. Men ändå har man svårt att beskriva vad det är man känner innan man blir medvetslös.